torsdag, januari 05, 2012

hemma

December gick snabbt undan på Sal.
Efter mitt sista inlägg den 10:nde december, så fick vi reda på att vi skulle bli utslängda från hotellet, eftersom de hade överbokat hotellet och behövde våra bungalows. Schysst, tack! Så det var bara att packa alla grejjer och dra med sej sitt liv över gatan och flytta in på Djadsal moradias. Skitsnygga lägenheter! Där kände man sig som om man hade ett liv, man kom bort från hotellet och fick lite lugn och ro.
Synd att vi inte fick bo där från början.

Sen var det bara 2 veckor kvar av jobb.. det var svårt att motivera sig den sista tiden, då ville jag bara hem.

På julaftonen gjorde vi egen glögg. Vi tog rött vin, nejlikor, kanel och spetsade till den lite med Finlandia vodka, som vi fått av ngra gäster. :)
Det blev riktigt ok faktiskt. Sen åt vi pepparkakor, julchoklad, russin å pepparnötter. Alla som varit på semester tog med sig lite julstämning. Så vi förfestade, lyssnade på julsånger och hade det mysigt.
Sen åt vi en lite mindre god julmiddag på ett ställe och sen bar det iväg till Chillout. Där satt vi nästan hela kvällen och samtalade med de lokala, de andra guiderna och hade det mysigt.
Julstämningen var bra till slut. Palmerna längs med Santa maria vägen var pyntade med juleljus och de spelade julmusik. Men saknade familjen!

Sen var det dags för jobb igen dagen efter, inga lediga dagar här fastän det är röda dagar :/
Det var en lite tyngre dag på jobbet kan vi säga ;)

Sista veckan kom och det var då orken började ta slut. Hade ingenting att ge, började känna mig ledsen, ledsen för att lämna ett fint liv bakom, orolig för att komma hem till vintern och ett arbetslöst liv. Har aldrig varit arbetslös i hela mitt liv, detta är lite hemskt faktiskt.

Nyårsafton kom och igen samlades vi hos Pontus och förfestade. Jag hade jouren (sista helgen som arbetstagare för firman, det var kanske lite dåligt planerat av chefen måste jag tillägga).
Så det blev lugnt festande för min del.

Vi käkade middag på italienska Leonardos. Skitgod mat! Herregud alltså. Jag åt lever, lax, pasta, parma ham.. ALLT ALLT ALLT! :D Gott!

Sen var det dags för partyt på stranden. Den världsberömda Josh Angulo hade ordnat 2 dags strandparty, var de satt upp ett golv på stranden och en Dj som spelade musik.
Fantastisk stämning bland alla surfare och lokala och alla backpackers :)

Så var det då bara 2 dagar kvar.
Jag packade ihop mina saker, lämnade kvar en del för donation samt slängde en del saker som inte var nödvändigt att ta hem.

Måndagen kom. Satt med alla kollegor på kontoret och insöp det sista "blåa".

Tårfyllt hejdå på flygplatsen, som alltid när man lämnar en destination och en familj bakom sig.

JAg kommer sakna er.

Men nu är det dags att växa upp , skaffa ett ordenligt jobb och lägenhet och allt möjligt !

Just nu samlar min kropp sömn och eenergi. Har bara kunnat lega på soffan nu sen jag kom hem. Verkar ha varit 2 hrda säsonger.. kroppen är trött. Har inte märkt det innan, men nu slår allt till.

Så jag får återkomma till bloggen, när mitt liv tar en ny vändning och jag hittar ngt som är intressant..

Puss.

Er Sofia

lördag, december 10, 2011

10 december

Nobeldagen till ära sitter jag hemma på hotellet och har NOLL julfiilis.

Dethär blir nog värsta julen hittills.

För nästan exakt en vecka sen sa jag upp mig från jobbet.. räknar dagarna tills jag kommer hem.
Nu just är det inte lätt att vara aktiv och glad på jobbet.. okej, lättare att gå till jobbet när jag vet att när dagen är över så är det en dag mindre tills jag åker hem.
Jag är verkligen trött på detta afrika nu.
Magen blir inte bättre heller, utan det är en ständig kamp med födan och att få den att hållas i magen :(

Varför är jag en så vänlig själ att jag lovade stanna kvar december ut?! Det enda jag vill är ju att åka hem och fira jul.. suck.
Men är man lojal så är man.

Di andra är på väg ut för att festa på en klubb ikväll men eftersom jag och min mage inte klarar av detta med syror och föda längre så är det bäst att stanna hemma. Se en film och gå pch lägga sig så man orkar upp frisk å kry till morgondagens morgon service.


Ja, det var väl det jag hade på hjärtat denna kväll. Lite tråkigt men jaa.. det e väl bara att kämpa de sista dagarna nu. Endast 24 dar tills jag landar med krombikråko i pampas.

Å sen börjar planerandet av ett nytt kapitel i fröken vikmans liv.. håhåjajajaa, vad skall detta bli till riktigt!?

Som sagt, ingen julfiilis här inte :(

(sorry för lite sura tankar idag..)

puss!

fredag, december 02, 2011

feber å massiv hemlängtan

Febern har slagit sina klor i mig. För andra dagen mår jag piss, fryser om vart annat, svettas som en gris om ngn timme.
Ingenting hålls i magen heller.. börjar bli riktigt trött på uttrycket "its africa!".
Därför har jag också bestämt att detta blir mina sista veckor härnere. Jag ämnar komma hem efter nyår.

Skall bara snacka ihop mej med chefen så blir det definitivt.

Hemlängtan under december månad är alltid stor, detta är absolut sista julen jag är borta hemifrån.
Jag är nu redo att komma hem..

kram

lördag, november 26, 2011

saknad

Ibland känns det som om att jag sviker familjen när jag är här borta.

Jag vill komma hem, vara närmare hos er.

Varje dag snurrar frågan i mitt huvud, "skall jag klicka på resign knappen idag?".

Men vad i hela världen skall jag göra hemma.. så svårt att söka jobb härifrån, jag vet. Men tänk om jag inte får ngt jobb när jag kommer hem?!

Jag kan inte börja ligga på soffan och dega igen.. det kan jag bara inte.
Jag kommer att få myror i brallan igen.
Det finns liksom en rädsla för att komma hem igen också..

Är äventyrs livet slut då? Måste jag jämka in mig i leden som finns hemma då? Kommer jag ens klara av att göra det?
Usch, varför måste det vara så svårt :/

Men OJ vad jag längtar hem.

Speciellt nu i juletider.. julsknka, lutfisk, glögg, snö, mysiga hemmakvällar, doften av jul.

Förlåt familjen.

Älskar er!

<3

- sofia

tisdag, november 22, 2011

Long time no see friends

Hejsan,

Det var länge sen jag var inne på denna sida.

En säsong har gått, och jag har nu igen bytt destination och även planet, känns det nästan som. Iaf kontinent har jag bytt.
Jag befinner mej nu på Kap Verde, ca 500 km från Senegals kust. Mitt ute i havet mellan Sydamerika och Afrika. Detta är en väldigt speciell plats. Kan inte riktigt komma på om jag gillar den eller inte.

Nåja, väl säsongen på Cypern var ju typ det bästa som hänt mig..
Alla dessa människor och galenskaper som skett under de 6 månader vi spenderade tillsammans på kärlekens ö i medelhavet.
Ingen grekisk gud fann vi till mig, men oh så många nya fina människor som jag idag kallar min vänner. Väldigt goda vänner, nästan familj kan man säga. Vi bodde under samma tak, vi åt tillsammans, vi drack tillsammans, vi jobbade tillsammans.
Alla roliga kvällar på flypglatsen, alla "konstiga" och crazy turister vi mött på Cypern.
Oh vad vi har bannats men också skrattat över alla samtal och all crazyness som vi genomlevde.
Fantastiskt GOL team. Svårt att säga hur mycket säsongen betydde där nere, det var väldigt BRA. Man ändrade som människa än en gång och lärde sig massa nytt igen.
Det är ett av världens bästa jobb, men det är också världens sämsta jobb vissa dagar.
Vi har alla haft våra svåra samtal, med gäster som varit ledsna,vilsna,kanske även döende, men också de som fått oss att skratta av förvåning, av att de är glada och bara ville säga "hej och tack" :)

För att inte glömma alla nätter vi spenderade på Knights, "hos grannen". Personalen som jobbade där var great, biljardbordet och all frustration över att inte få ner bollen i rätt hörn. Alla Strongbows, pina coladas och fjolldrinkar som lella och näsholm drack :D haha. Allt.

Jag kommer aldrig att sluta förvånas över detta jobb, men allt kommer till ett slut nångång.
21 oktober, steg jag på planet från LCA till Prag, som sedan tog mig vidare till Stockholm för en övernattning innan mitt flyg tog mig vidare till Lissabon och Kap Verde.
Jag tänker inte ljuga, jag grät under hela flygningen till Prag. Mitt hjärta blev kvar på Cypern.. Mannen bredvid mig trodde säkert jag hade total panik över att flyga, men NEJ, det jag hade panik över var att lämna mitt "hem" bakom mig. Alla mina vänner, allting bara föll mig ur händerna och jag kände mej som den ensammaste och dummaste människan i världen. VARFÖR gör jag detta? Varför utsätter jag mig för detta varje 6;e månad? Jag har fortfarande inget svar för detta.. kanske jag springer undan för något, kanske jag letar efter något? Vem vet.
Det jag vet är att jag har bestämt mig för att ge Skandinavien en ny chans.. Jag kommer hem till våren och sommaren. TÄNK att få vara en hel sommar i jeppis, det kan göra mig galen, men det skulle vara så mysigt. Vi får se.

Nu återstår det dock att jobba några månader på kap Verde. Teamet är roligt å bra. Inte mycket fest, utan här är det böcker som gäller om kvällarna, och det är väldigt skönt på ett sätt :)

Som sagt, jag jobbar som en "riktigt guide" nu. Jag är ute på fältet och inte bara på GOL kontoret. Detta har varit väldigt nervöst för mig, att göra utflykter, prata massa inför människorna, men det går bättre.
Jag har bestämt mig för att göra det bästa av tiden som finns kvar.. dock är hemlängtan stor nu efter far och mor och söta lillebror!
Det har gått alldeles för lång tid mellan att vi setts, men detta är snart slut. Då kommer jag förhoppningsvis att vara hemma, eller åtm närmare er än vad jag är nu. Jag lovar!

UNder dagarna är det mycket vandring här, eftersom vi inte har några bilar här, vi måste cykla eller gå till service. Detta gör bra för kroppen, man får motion och det gör gott för kropp och själ :)

Trevliga människor har vi härnere och folket härnere är fina och hjälpsamma.
Nu förstår jag varför färgade kan känna sig utanför ibland, här är det inte många av oss ibland, så ibland e man ensam "farang" här och det är en konstig känsla.
Man lär sig mycket om kultur här.. även att vara flexibel och påhitig i arbetet.
Eftersom det är väldigt mycket strömavbrott här och problem med vatten så måste man hitta på andra sätt. Detta kan ibland vara frustrerande. Jag trodde att jag var en "no stress" människa innan jag åkte hit. Det visade vara sig att jag inte är det.. jag blir arg när det inte fungerar som det skall, och när funktionerna och systemen på kontoret inte fungerar.. hrm.

Men som sagt, vi kämpar på.
Skall försöka uppdatera mera nu om mina framtidsplaner och vad som sker här under dagarna.

Jag tänker på er alla hemma.

Jag saknar er och den finska vintern (trodde ALDRIG jag skulle säga detta).

Puss och kram!

- er sofia

Ps. jag glömde säga att jag har ALDRIG i mitt liv, sett så många olika varianter på tonfisk! = vi är väldigt trötta på tonfisk, kommer nog aldrig att sätta detta i min mun efter att jag kommit hem härifrån! ds :D



(bild lånad från google)

lördag, maj 14, 2011

DSD

Jag och Camilla tog tag i vår rädsla för djupa vatten och anmälde oss till DSD, alltså Discover Scuba Diving. Här dyker man på högst 6 m djup och man får lära sig/prova på lite grunder inom dykning. Det var FAN, ursäkta språket, det bästa jag gjort i hela mitt liv! SHIET vad roligt det var! Inte alls läskigt. Inte så mycket olika fiskar och rev å kolla på men känslan av att titta uppåt och se ytan samt solen som skiner där uppe, den var magisk!
Även fast det var lite knas med glasögon och ont i öronen så klarade vi dyket galant!

Så camilla och jag anmälde oss för kursen att bli certifierade dykare, så man kan dyka på egen hand samt upp till 18 m djup. Kursen börjar om en vecka och jag kan knappt vänta på det!! Äntligen har man hittat något man tycker om att göra på sin fritid :) Yeah!
Måste bara tillägga att Camilla och jag fick beröm för att vi var så duktiga under vattnet och inte fick panik eller dylikt :) EMily, vår engelska instruktör var superduktig! Go Taba Diving!
Foton från dyket finns på FB, eftersom det inte verkar gå så bra med mina foton på inläggen tidigare. :P

Ha en bra lördagkväll!

puss

- sofia

tisdag, maj 10, 2011

FERIE!

Jah, så har semesterdagarna kommit. ACK va vi alla längtat! Å jag fick det jag ville ha, 10 dar hemma i Finnelandet i juni OCH över midsommarn också! :D Helt fatastiskt vad jag e glad att jag skall få fira en midsommar. Minns inte när jag senast firat en med bastubad, vänner, grillat (god mat åt jag faktiskt förra året mitt i natten med några kollegor på Vidden, det var också mysigt), MEN en riktig midsommar med snaps, sånger och nattliga bad e det nog så länge sen att jag inte ens minns. Men nu e det dags igen. Fyfan (ursäkta språket) men vad jag ser framemot att komma hem i juni (det e säkert svinigt kallt) men iaf. Skall bli så skönt att se er alla igen! Bara så ni vet, 17-27 juni e det jag som kramar om er alla mina vänner och kära familj! Hoppas också på att få se en massa små babies eftersom det e babyboom hemma nu för tillfället! (TAnjas lilla bebe har världens bästa due date, hoppas verkligen att beben fattar att komma ut rätt dag ;) )

Det var allt för nu, skall iväg på team middag till en italiensk restaurang inne i Agia Napa (gratis mat) NOMM! Hörs senare!








Lite inspis bilder för ferien, alla lånade från Google.

Åså lite feelisbilder från sommaren -10 Love you! <3 ... kommer senare ikväll :) jag lovar! puss!